Lajvarens blogg

Jag har starkt försummat denna blogg och jag tänkte att det ska bli ändring på det!

 

Nu är lajvsäsongen i stort sett över för min del i år men jag hoppas kunna presentera lite hantverk och dylikt under vinterhalvåret - här tänker jag inte ligga på latsidan. Självklart så ska ni få ta del av bilder från tidigare lajv också.

 

Här får ni i alla fall en bild från årets Lazarus där jag spelade riddare att hålla till godo med så länge.

 

 

 

Sommaren är över och hösten nalkas. Redan har nätterna börjat bli kyliga och vindarna lite mer intensiva. Detta är dock nödvändigtvis inget negativt då det skapar incitament för att sitta i soffan och hantverka istället för att springa runt i ett soligt Värmland.

 

Sommaren har för min del i alla fall bjudit på två lajvupplevelser, då jag tänkte börja krypa igång med mitt bloggande igen så blir det inga fullfjädrade recensioner men jag kan i alla fall nämna de två lajven jag deltog på.

 

Först ut var Nya Tolbygd 913: de Rättrognas Uppgörelse - ännu en del i den lilla lokala lajvkampanj som jag är med och arrangerar, fokus på detta lajv var kring den religionskonflikt som råder i landet och två hövdingar med sina följen hade träffats för att diskutera detta, själv spelade jag barnbarn till storkarlen för en av de mäktigaste bondesläkterna och min karaktär var där för att representera familjen. Jag kan utan tvekan säga att detta var det bästa lajvet i kampanjen hittills. Bra spel, intriger spelades ut, trovärdiga gestaltningar, inga allvarliga skador osv. Mycket nöjd!

Som tur är så kommer det ju bli ett Kastaria nästa år, den feta kampanjavslutningen som skulle ägt rum i år blev ju aldrig av utan har skjutits upp - det betyder att jag har ett år på mig att utveckla en karaktär jag verkligen vill spela, ska fundera lite över det.

Håller utkik i tornet!

Artikeln finns att läsa HÄR

Lajvet hade nog kunnat bli tre gånger så bra om det inte hade varit för de fruktansvärda vädret som rådde. Trots vädret lyckades handlingen ändå föras framåt och många verkade ha en riktigt skoj upplevelse.

En mer detaljerad genomgång av min lajvupplevelse kommer vid ett senare tillfälle!


Blodsordens bröder blir omringade av en tacksam skara människor av olika bakgrunder

Över till lite roligare saker:

Hade lovat någon att lägga upp en bild på någon outfit så när jag ändå var och hälsade på i farsans villa (där jag har en stash med lajvgrejer) så passade jag på att ta en bild. Blev visserligen skitfult men det är kläderna som är viktiga, inte jag. 

Luktade piss som fan i duschen dock - frågade farsan vad han höll på med. Han skyllde på vår inavlade raskattunge. Värd investering. Dock är det ju ganska coolt med en katt som utför sina behov på rätt ställe (nästan) - bättre än den gången han sket i duschen. Luktade inte gott. 

Jag har inte varit i lajvbyn på ett tag och kunde konstatera att det hänt en del i byn, bilder kommer vid ett senare tillfälle. Härlägret (platsen där min grupp kommer hålla till under lajvet) såg dock rätt slitet ut, får se till att dra upp någon dag och snygga till det - tänker minsann inte hålla till i något lodisläger!

Sverok Svealand - snacka om det mest havererade distriktet någonsin.

Jag har varit på många årsmöten och stämmor i mitt liv men ingen så grundligt oseriös som denna. Jag hade inte förväntat mig att det skulle bli lika uppstyrt som Moderaternas partistämma eller Värmlandsmoderaternas länsförbundsstämma. Problemet var dock att det kändes mindre seriöst än årsmötet för Moderat Skolungdom på Sundstagymnasiet. Det finns ett grundläggande problem i att man totalt saknar rutin och engagemang. Att sitta vid träbänkar i en liten universitetssal på en söndag är inte värdigt en förening av sådan storlek. Att vi dessutom som mest var 13 röstberättigade ombud var katastrofalt - snacka om att man totalt misslyckats.

När jag blev tillfrågad av valberedningen om jag ville sitta i styrelsen för Sverok Svealand var jag mycket tveksam, med tanke på föregående års totala inkompetens och bristande engagemang var det inget jag kände att jag hade varken tid, ork eller lust med att försöka styra upp - Sverok Svealand kändes som ett helt dött kapitel. Jag kan dock erkänna att jag inte förkastade tanken helt, jag anser att spel är en fantastisk kulturyttring och just rollspel, dataspel, figurspel, brädspel och lajvande har en tendens att fånga upp människor som kanske inte alltid passar in i fotbollslaget, som inte får hänga i den coola hörnan på fritidsgården - personer som kanske inte riktigt är som alla andra. Sverokföreningar har just haft tendensen att fånga upp unga människor som inte riktigt passat in i samhällsnormen och gett dem en chans att skapa ett kontaktnät av vänner och en meningsfull fritid som de kanske inte haft annars. Med detta i åtanke besluta jag mig senare för att tacka ja till valberedningens erbjudande, min erfarenhet gällandes styrelsearbete, att väcka döende föreningar, mina kontakter inom kommun och landsting samt mitt generella intresse för kultur kanske var just vad som behövdes för att ge Sverok Svealand en begynnande knuff i rätt riktning. När valberedningen frågade om jag var intresserad av ordförandeposten sade jag dock tvärt nej, jag har inte den tiden och insåg att jag inte skulle kunna göra ett helhjärtat jobb som ordförande.

Väl på plats så blev jag mindre taggad - det låga antalet deltagare och den otroligt oseriösa debatt som stundtals fördes angående smörgåstårta på ordinarie styrelsemöte och placering av någon plasthäst gjorde mig fruktansvärt frustrerad. Att man dessutom saknade en del elementära element i dagordningen i addition med en hel del annat som föregick under mötet som jag ansåg vara under all kritik och fruktansvärt oseriöst så kan jag erkänna att jag verkligen förstod varför Sverok Svealand och Sverok i allmänhet har så dåligt rykte. Jag förstod också varför Sverok Svealand fullkomligt havererat om det nu sett ut på detta vis de senaste åren. När det senare var dags för val av ledamöter blev fanns det fler som var intresserade av styrelseposter än de fem personer som valberedningen föreslog. Tre ytterligare nomineringar tillkom och bland andra jag argumenterade för att vi skulle utöka ledamotsplatserna till sex stycken så att styrelsen med nyvald kassör och ordförande bestod av åtta personer. Problemet med Sverok Svealand har just varit det bristande engagemanget och aktiviteten - när det gyllne läget att få med fler intresserade medlemmar i styrelsen ansåg jag att man skulle ta den chansen. Föreningen Playstar och deras bundsförvant Dreamaway tyckte dock inte likadant i den frågan och eftersom de två vänföreningarna hade 7/13 ombud (detta lyftes av Mikael Enmaln men det togs inte seriöst av stämmoordföranden som råkas sitta som ledamot i styrelsen för Playstar) på stämman så fick vi nöja oss med tre ledamotsplatser. När det sedan var dags för personval blev jag bortkuppad tillsammans med Jan och Christer som också var föreslagna av valberedningen. 

Jag har egentligen inga problem med att bli bortkuppad, snarare tvärtom - demokratin har fått säga sitt och så skall det vara. Att verksamhetsplanen dessutom sade att Sverok Svealands styrelse skall vara en glad styrelsen [sic!] gjorde att jag inte skulle passa in. Jag kan vara vara mycket i egenskap av styrelseledamot men att vara "glad" har inget egenvärde i sig. Förra styrelsen verkade bestå av väldigt glada människor men fick de något gjort? "Nej!" är svaret på den frågan. En styrelse ska vara hjälpsam och drivande - inte glad. Det finns hundra saker en styrelse hellre bör vara än det vaga begreppet "glad".

Jag var som sagt inte ledsen över att inte bli invald i styrelsen. Problemet är bara att Playstar och Dreamaway nu har majoritet i styrelsen med 3/5, de har både ordförandeposten och kassörsposten, hobbyspridningen i styrelsen minskade samt att den geografiska spridningen nu är Örebro län: 5 - Värmlands län: 0. Som lite plåster på såren blev jag och Jan invalda som revisorer så Värmland har representation i den formen. Jag anser dock att detta inte är tillräckligt för att representera ett så stort geografiskt område.

Jag vill dock önska den nya styrelsen ett stort lycka till och jag hoppas och tror att de kommer att göra ett fantastiskt jobb för att utveckla Sverok i Värmland och Örebro. Jag vill tro det bästa om människor och det kommer jag att fortsätta göra. Dock kommer jag i min roll som revisor inte tolerera någon slapphet från styrelsen.

HELA SVEALAND SKA LEVA!